Ursprung Honduras
Honduras har länge varit en av Centralamerikas viktigaste tobaksnationer. Här möts gamla traditioner med moderna odlingstekniker och resultatet är cigarrer med kraft, karaktär och historia.
I Honduras odlade och rökte mayafolket tobak långt innan européerna anlände. När spanjorerna kom till Honduras såg de snabbt odlingsmöjligheterna för tobak i de bördiga jordbruksmarkerna. År 1765 etablerades därför en tobakshandelsstation i Santa Rosa i Copán. I dag är detta område mest känt för sina kaffeplantager, men där odlas fortfarande tobak, om än i mindre skala. Tanken från spanjorernas sida var att skapa ett nav för sina erövringar i området, och mycket av den honduranska tobaken skeppades till Europa där cigarrerna sedan rullades och såldes.
Under de följande 60 åren kontrollerade det spanska kungahuset tobaksfabriken och styrde allt från odling och produktion till försäljning. När Honduras sedermera blev självständigt 1821 tog staten över verksamheten i Santa Rosa. Detta fortsatte fram till 1883, då en ny lag antogs som tillät privatpersoner att odla tobak. Nya odlingsregioner växte då fram runt om i landet, bland annat i Jamastrandalen och Talangadalen.
Jamastrandalen är i dag hjärtat av Honduras cigarrindustri, med Danlí som dess centrum. Här odlas tobak och rullas cigarrer, och de flesta av landets cigarrfabriker ligger i området. Staden kan liknas vid Santiago de los Caballeros i Dominikanska republiken.
Området Jamastrán, som ligger i den södra delen av landet, kan jämföras med Jalapa i Nicaragua, framför allt när det gäller klimat och odlingsförhållanden. Talangadalen i inlandet har också blivit ett viktigt odlingsområde. Här blåser det ofta kraftigt, vilket lett till att man utvecklat en särskild odlingsteknik vid namn Encallado. Den går ut på att man skyddar tobaksplantorna genom att bygga väggar runt fälten – en metod som visat sig så effektiv att andra länder tagit efter.
Honduras har inte drabbats av lika allvarliga politiska konflikter som grannlandet Nicaragua, men landet har haft sina oroliga perioder. Orkanen Mitch, som drabbade Centralamerika 1998, slog hårt mot Honduras och spolade bort stora delar av landets vägnät, något som än i dag påverkar infrastrukturen och försvårar transporter och logistik.
Under den kubanska revolutionen flydde många cigarrproducenter från Kuba, och en hel del av dem hamnade i Honduras. I omgångar har även tobaksodlare från Nicaragua flyttat till Honduras när situationen i hemlandet blivit för svår. Det underlättade att Jamastrán påminde mycket om Jalapa, både vad gäller klimat och jordmån, vilket gjorde att man kunde använda samma fröer och odlingstekniker i Honduras.
I dag odlas främst kubanska tobaksarter i Honduras, både hybrider som Criollo 98 och Corojo 99, men även den svårbemästrade ursprungssorten Corojo. Just Corojo kräver stor omsorg, inte bara vid odlingen, utan även vid fermentering och lagring, för att dämpa tobakens kraftfulla karaktär. För täckblad används ofta tobak av Connecticuttyp.
Familjen Eiroa har tagit sig an den närmast omöjliga uppgiften att odla den äldre typen av Corojo, och lyckats. Deras släkthistoria går tillbaka till El Corojo-farmen på Kuba, som låg granne med Eiroas egen farm innan de tvingades lämna landet efter revolutionen.
Generellt kan man säga att de flesta honduranska cigarrer är fylliga med kraftfull karaktär, men det produceras också lättare cigarrer med täckblad från olika ursprung.