Butiken

Ursprung Nicaragua

Nicaragua räknas idag som en av världens främsta cigarrnationer, men vägen dit har kantats av revolutioner, krig och naturkatastrofer. Följ historien om hur landet blev ett av de viktigaste ursprungen för cigarrer av högsta kvalitet.

Historien om landets utveckling innehåller både revolutioner, inbördeskrig och naturkatastrofer. Som i många andra cigarrländer började utvecklingen med den kubanska revolutionen 1959. Då lämnade många av Kubas främsta odlare och cigarrmakare ön för att söka nya platser att odla tobak och producera cigarrer. Med sig hade de både frön och flera generationers kunskap och erfarenheter. I Nicaragua fann de ett klimat och en jordmån som visade sig ge perfekta förutsättningar för odling av förstklassig cigarrtobak.

Tidigare hade det också odlats mycket tobak i Nicaragua, men då främst för cigarettproduktion. Landets dåvarande diktator, Anastasio Somoza, såg snabbt stora möjligheter att utnyttja Castros revolution på Kuba och gav sitt stöd till de nyanlända. Bland dem fanns namn som än idag är starkt förknippade med nicaraguansk cigarrproduktion: Oliva, Padrón, Plasencia med flera.

Med dessa nya förutsättningar borde det ha gått lätt för Nicaragua att snabbt etablera sig som en cigarrnation, särskilt med lanseringen av Joya de Nicaragua. Men utvecklingen bromsades tyvärr av politiska och sociala oroligheter.

1979 föll diktatorn Somoza och sandinisterna tog över makten. De förstatligade tobaksindustrin och riktade återigen in produktionen mot cigarettillverkning, där stora mängder exporterades till Östeuropa — med fokus på volym snarare än kvalitet. Samtidigt pågick ett flerårigt inbördeskrig mellan sandinisterna och Contras-gerillan, vars baser låg mitt i tobaksdistrikten.

1990 valdes Violeta Chamorro till president, och Nicaragua tog sina första steg mot stabilitet. Detta blev startskottet för de klassiska cigarrproducenterna att börja om på nytt i full skala — och cigarrvärlden kunde återigen ta del av rökverk från Oliva, Padrón och Plasencia.

Prövningarna var dock inte över. 1998 slog orkanen Mitch till. Under några dagar föll mer regn än på ett helt år. Cirka 70 % av landets infrastruktur slogs ut och tusentals människor miste livet. Även cigarrnäringen drabbades hårt när vattnet spolade bort det översta bördiga jordlagret.

Trots motgångarna har Nicaragua återigen visat att landet är en av världens främsta cigarrnationer. Under de senaste 25 åren har Nicaragua ökat sin cigarrproduktion så mycket att de idag placerar sig som världens näst största producent efter Dominikanska Republiken.

 

Odlingsområden och tobaksarter

Huvudstaden för cigarrproduktion i Nicaragua heter Estelí — en stad med ungefär 100 000 invånare. Utöver tobak odlas även en hel del kaffe i regionen. Strax norr om Estelí ligger Condega-dalen, det största odlingsområdet för cigarrtobak. Ett annat välkänt område är Jalapa — känt som ett av världens bästa tobaksdistrikt. Jalapa ligger avlägset och var länge svårtillgängligt, men erbjuder ett fantastiskt klimat för odling.

Jalapa upptäcktes som odlingsområde av bland andra Angel Oliva, grundaren av Oliva Cigars. Dalen var närmast helt isolerad när Oliva planterade de första kubanska tobaksfröna där redan 1954.

De flesta tobaksarter som odlas i Nicaragua härstammar från kubanska sorter. En vanlig hybrid under 1990-talet var Habana 2000 — en korsning på den klassiska corojotobaken, främst använd som täckblad. Denna sort har man i stor utsträckning lämnat bakom sig till förmån för nyare varianter som erbjuder bättre egenskaper. Den vanligaste tobaksarten för inlaga är Criollo 98 — en utveckling av den ursprungliga kubanska Criollo.

Det är dock inte bara tobaksarten som påverkar cigarrens karaktär, utan även växtplatsen. Tobak från Estelí anses vara den fylligaste och mest kraftfulla, medan Jalapa-tobak ger en tydlig sötma men ändå med pondus. Tobak från Condega placerar sig smakmässigt någonstans mitt emellan dessa två.

Många cigarrer som rullas i Nicaragua är så kallade “puros” — där all tobak kommer från landet. Men det är också vanligt att använda täckblad från andra ursprung för att skapa större variation och nya smakprofiler.